Under en lång tid har det funnits Leksandssupportrar i hela Götaland utan att det funnits någon supporterförening som fokuserat sig på dessa hockeyfanatiker som bor 25-75 mil från hemmaarenan. Det har ju aldrig funnits något lag från Götaland i elitserien som imponerat förrän på senare tid. Länge så var det så att folk boende i Götaland valde mellan de två storlagen på 60- & 70-talet Leksands IF och det andra laget. Tyvärr så hade dessa Leksingar i södra Sverige inte organiserats och därför samlades man mest och umgicks i samband med de tillfällen som Leksands IF spelade någonstans i Götaland. Eventuellt samlade man ihop gäng i bilar och samåkte till ett par hemmamatcher ibland, men någon grupp än de närmaste vännerna blev för det mesta inte.

Sedan kom säsongen 1998/1999 då det började hända saker. En Göteborgare som heter Magnus Broman funderade på varför det inte fanns några organiserade aktiviteter för Leksandssupportrar i Väst-Sverige. Han började dela ut flygblad i Scandinavium och fick kontakt med bl.a. Tomas Bladh och Lasse Gustavson. Tillsammans började de fundera på att ordna bussresor för Leksingar. Magnus började få in svar på sina flygblad från folk i Västergötland, Småland och Halland.

Till slut bestämdes att man skulle försöka ordna en buss från Göteborg till Stockholm och den stora Daladansen 1999 i Globen. Efter timmar framför datorn och telefonen hade Magnus lyckats. Tidigt på söndagsmorgonen rullade ”Göteborgsbussen” från Shell vid Ullevi. På vägen plockades Leksingar upp ända fram till Västerås. När sedan bussen kom till Solvalla för att möta de 9 bussarna från Leksand var känslan obeskrivlig för oss som bara åkte med. Hur Magnus kände sig kan man bara gissa!

Sedan lyckades Göteborgsbussen komma till Jönköping och matchen mot HV 71, innan vi åkte upp till Leksand i slutspelet. På dessa tre resor var Göteborgsbussens facit 2 vinster och en oavgjord match i Jönköping. Dessvärre flyttade Magnus Broman från Göteborg och det såg mörkt ut för oss Leksingar i södra Sverige.Emil Nilsén, klackledaren från Leksand, flyttade dock ner till Göteborg efter att ha gjort lumpen i Stockholm inför säsongen 1999/2000. Han tog över efter Magnus och började förberedelserna för att starta Tokiga Masar Göteborg med Tomas och några av de andra.De bildade aldrig föreningen officiellt men lyckades ändå ordna en helt fantastisk resa till derbyt bort mot kaffebönorna. Eftersom det var Luciahelg så var givetvis TIFOt Luciaklädsel. Våfflan skulle ha vunnit om vi hade haft pris för bästa klädsel på bussen. Dessutom fixade vi ordentligt drag på Juniorernas matcher i Göteborg under Emils ledning. Vi fick faktiskt order om att vara närvarande på den andra matchen av J18-tränaren efter att hans farsa berättat om den stämningen på den första matchen. Men precis som Magnus så flyttade Emil också från Göteborg.

Det som skulle bli föreningen Tokiga Masar Götaland hade alltså funnits i ett par år med blandad framgång och med lite olika namn. I och med Emils flytt fanns det dock frågetecken för om "föreningen" skulle kunna överleva säsongen2000/2001. Det behövdes en eller ett par nya personer som var beredda att ta tag i det hela och börja att få igång den då nästan upphörda verksamheten. Till slut så blev det två personer som bestämde sig för att även denna säsong försöka ordna resor med utgång från Göteborg till matcher runt om i Sverige där Leksands IF skulle spela.

Efter att ha diskuterat med Tomas Bladh och Andreas Ekengren , som gjort en hemsida om Leksands IF, så sig Anders Erkgärds för att något måste hända. Han och Andreas fick listan som Emil och Tomas hade kvar från föregående säsong och började ringa och maila. Andreas ordnade snabbt en hemsida för Tokiga Masar. På denna kunde man anmäla sig som medlem och till våran första resan som givetvis skulle gå till Leksand.Målsättningen inför säsongen 2000/2001 var att ordna 3-4 resor under gruppspelet. En hög målsättning som vi klarade av. Dessutom fixade vi snabbt två resor till kvalserien för att försöka hjälpa vårt lag att hålla sig kvar.